Oumbärligt inom vattenreningsindustrin | Omfattande analys av tillämpningen av fyra sensorer

1. Flödessensorkärnans tillämpningsscenarier
• Övervakning av råvatteninlopp: Installera elektromagnetiska flödesmätare eller ultraljudsflödesmätare vid inloppet till vattenreningsverk och avloppsreningsverk för att mäta inloppsvolymen av råvatten i realtid. Detta ger en grund för parameterreglering av efterföljande koagulerings- och sedimentationsprocesser och fungerar som den viktigaste datakällan för mätning av vattenresurser och kostnadsredovisning.
• Noggrann kontroll av kemikaliedosering: I vattenreningsprocesser måste doseringen av flockuleringsmedel, desinfektionsmedel etc. noggrant matchas med vattenflödeshastigheten – flödessensorn är kopplad till doseringspumpen, vilket ger realtidsfeedback om förändringar i vattenflödet och automatiskt justerar kemikaliedosen för att undvika slöseri (för hög dosering ökar kostnaderna) eller bristande efterlevnad av behandlingsstandarder (otillräcklig dosering kan inte avlägsna föroreningar).
• Flödesreglering i mellanprocesser: I sedimentationstankar, filtreringstankar, desinfektionstankar etc., övervaka vattnets flödeshastighet för att säkerställa att vattnets uppehållstid i varje processenhet uppfyller standarderna (t.ex. långsamt vattenflöde i desinfektionstanken leder lätt till bakterietillväxt, och snabbt vattenflöde i desinfektionstanken gör desinfektionen ofullständig), vilket säkerställer stabila behandlingseffekter.
• Mätning av utflöde: Installera flödessensorer vid utloppet för att noggrant mäta utloppsvolymen för renat avloppsvatten/klart vatten, å ena sidan uppfylla miljöskyddsmyndigheternas krav på utsläppstillsyn och å andra sidan tillhandahålla datastöd för effektivitetsbedömning och processoptimering av vattenreningssystemet.
• Övervakning av slamflöde: I slamåterförings- och avvattningsprocesserna, övervaka slamflödet för att optimera slambehandlingsprocessen, undvika slamansamling som orsakar systemstopp och förbättra effektiviteten i slamhanteringen [6].
2. Trycksensorer Kärnanvändningsscenarier
• Övervakning och skydd av pumphusets drift: Installera trycksensorer vid pumpens inlopp och utlopp för att övervaka pumpens sugtryck och utloppstryck. Detta förhindrar att pumpen går på tomgång (lågt sugtryck) eller arbetar under för högt tryck (högt utloppstryck), vilket förlänger pumphusets livslängd. Samtidigt används tryckdata för att justera pumphastigheten för att uppnå energibesparande drift.
• Tryckskillnadsövervakning av filter/membranmoduler: Installera trycksensorer vid inlopp och utlopp på filter, ultrafiltreringsmembran och omvänd osmosmembran för att övervaka tryckskillnaden mellan inlopp och utlopp. När tryckskillnaden är för stor indikerar det att filtermaterialet eller membranmodulen är igensatt. En tidig varning utfärdas omedelbart för att påminna personalen om att utföra backspolning eller byte, vilket undviker en minskning av filtreringseffektiviteten och skador på membranmodulen. Detta är också avgörande för att säkerställa filtreringsprocessens stabilitet.
• Mottrycksövervakning av doseringssystemet: Installera trycksensorer vid doseringspumpens utlopp för att övervaka doseringssystemets mottryck. Otillräckligt mottryck orsakar felaktig doseringsvolym, medan för högt mottryck ökar riskerna för pumphuset och rörledningen. Tryckåterkopplingen kan justera doseringstrycket exakt för att säkerställa jämn läkemedelstillsats.
• Övervakning av rörledningstryck: Installera trycksensorer i kommunala vattenförsörjningsledningar och industriella cirkulerande vattenledningar för att övervaka tryckfördelningen i rörledningarna. Snabb detektering av läckor i rörledningar (plötsligt tryckfall) och lokalt övertryck utförs. Detta underlättar schemaläggning av rörledningar och säkerställer stabiliteten i vattenförsörjningen/cirkulerande vattnet.
• Tryckkontroll av provtagningssystem med vattenkvalitetssensorer: Övervaka tryckförändringar vid inlopp och utlopp från provtagningsceller för pH, ORP, kvarvarande klor etc. Vattenkvalitetssensorer. Säkerställ ett stabilt tryck i provtagningscellerna och förhindra att luftbubblor tränger in för att säkerställa noggranna och tillförlitliga vattenkvalitetstestdata. Många onormala vattenkvalitetsdata har sin grundorsak i instabilt tryck.
3. Nivåsensorer Kärnanvändningsscenarier
• Kontroll av vattennivån i råvattentanken/klarvattentanken: Installera vätskenivåsensorer i råvattentanken och klarvattentanken för att övervaka vätskenivån i tankarna. När vätskenivån är lägre än det inställda värdet börjar vattenpåfyllningspumpen automatiskt fylla på vatten; när vätskenivån är högre än det inställda värdet stoppas vattenpåfyllningen och dräneringspumpen startas för att förhindra överfyllning och säkerställa en stabil vattenförsörjning för efterföljande processer.
• Reglering av vätskenivå i reaktionstanken: Övervaka vätskenivån i reaktionstankar, såsom koaguleringstank, sedimentationstank och desinfektionstank, för att säkerställa att vattenretentionstiden i tankarna uppfyller standarderna och för att undvika överfyllning av vatten på grund av för hög vätskenivå eller påverkan på reaktionseffekten på grund av otillräcklig vätskenivå. Detta ger en grund för justering av parametrar för processer som omrörning och luftning.
• Övervakning av vätskenivå i slamtanken: Installera vätskenivåsensorer i slamkoncentrationstankar och slamlagringstankar för att övervaka slamvätskenivån. När vätskenivån är för hög aktiveras slampumpen för att transportera slammet i tid för att undvika slamansamling och överfyllning, och förhindra miljöföroreningar. När vätskenivån är för låg stoppas slampumpen för att undvika tomgångsdrift och skador på utrustningen.
• Övervakning av vätskenivå i kemikalietanken: Installera vätskenivåsensorer i kemikalietankar och blandningstankar för att övervaka kemikalienivån. När vätskenivån är för låg utlöses ett larm för att påminna personalen om att fylla på kemikalier för att undvika att behandlingen inte uppfyller standarderna på grund av otillräckliga kemikalier. Samtidigt förhindras kemikalieöverskott och kemikaliespill och säkerhetsrisker minskas.
• Vätskenivåkontroll av regnvattentanken: Installera vätskenivåsensorer i regnvattentankarna i regnvattenåtervinningssystemet och koppla ihop en PLC för att uppnå automatisk styrning av inloppsventilen och vattenpumpen. När vätskenivån är lägre än mittnivån öppnas inloppsventilen automatiskt för att fylla på vatten; när vätskenivån är högre än den övre gränsen stängs inloppsventilen för att säkerställa stabil drift av regnvattenåtervinningssystemet.
4. Temperatursensorer Kärnanvändningsscenarier
• Temperaturkontroll i biologiska reningsprocesser: I de biokemiska tankarna (såsom luftningstankar) för avloppsrening, övervaka vattentemperaturen – mikroorganismer (såsom nitrifierande bakterier och denitrifierande bakterier) är temperaturkänsliga, och det optimala temperaturintervallet är 20–35 ℃. Om temperaturen är för låg minskar den mikrobiella aktiviteten och reningseffektiviteten sjunker; om temperaturen är för hög dör mikroorganismerna och systemet kollapsar. Genom att använda temperatursensorer för att ge feedbackdata, justera luftningsintensiteten och värmeutrustningen för att bibehålla en stabil vattentemperatur.
• Temperaturreglering i desinfektionsprocesser: I desinfektionsfasen (såsom ultraviolett desinfektion, klordesinfektion) påverkar temperaturen desinfektionseffekten – till exempel, när ultraviolett desinfektion utförs, om vattentemperaturen är för hög, minskar penetrationshastigheten för ultravioletta strålar, vilket påverkar desinfektions- och steriliseringseffekten. När klor tillsätts för desinfektion, om temperaturen är för låg, minskar det klorgasens upplösningseffektivitet, vilket resulterar i ofullständig desinfektion. Temperatursensorn övervakar vattentemperaturen i desinfektionstanken i realtid och justerar desinfektionsparametrarna i tid för att säkerställa att desinfektionen uppfyller standarderna.
• Övervakning av cirkulerande vattentemperatur: I industriella system för cirkulerande vattenrening, övervaka inlopps- och utloppsvattentemperaturerna för det cirkulerande vattnet, justera driftsparametrarna för kyltornet och värmeväxlaren, sänk cirkulerande vattentemperatur, förbättra värmeväxlingseffektiviteten och minska energiförbrukningen.
• Grund för parameterkorrigering: Temperaturen påverkar direkt halten löst syre i vattnet och den kemiska reaktionshastigheten, och är den grundläggande parametern för att korrigera avläsningarna från andra vattenkvalitetssensorer, vilket säkerställer noggrannheten i alla övervakningsdata.
• Vinterfrysskydd: I norra regioner eller i miljöer med låg temperatur, övervaka vattentemperaturen i rörledningar och tankar. När temperaturen är under 0 ℃, starta frysskyddsutrustning (t.ex. värmerör) för att förhindra att rörledningarna fryser och spricker, vilket säkerställer systemets normala drift på vintern.